Dag för dag: Resealbumet "Dreamtrip" av Treb

Lat N 28° 29,47', Long E 34° 30,89'
Idag: +30 °C (86 °F)

Kursens fjärde dyk var ett djupdyk till 30 meter. Detta dyk gjorde vi vid the Canyon som är en jätteläcker långsmal undervattensravin. För att få dyka där krävdes att man hade ett Advanced Open Water certifikat. En stor anledning till att vi bestämde oss för att gå kusen var att vi absolut ville dyka just i the Canyon – och vi blev minsann inte besvikna!

Vi ”hovrade” över ravinens sandbotten på 30 meters djup och spanade upp längs de höga lodräta korallväggarna mot den smala öppningen som avslöjade ett turkosblått soldränkt vatten medan några få solstrimmor letade sig ner genom öppningen och belyste delar av korallväggarna och platsen där vi befann oss. Otroligt läckert!

Nere i ravinen gjorde vi en räkneövning för att bevisa hur hjärnslö man faktiskt blir på djupt vatten. Catharina kände av djupberusningen och tittade förundrat på Laura medan hon försökte räkna på fingrarna för att få ihop det hela. Anneli skrattade så hon höll på att tappa sitt andingsmunstycke. Därefter knäckte Laura ett okokt ägg och vi spelade vi ”ping-pong” med äggulan.

Det sista kursdyket var ett så kallat multilevel dyk som vi gjorde vid Blue Hole. Istegsplatsen var jättecool - en två meter bred och 20 meter djup korallskreva som ledde oss ut mot korallväggens utsida. Catharinas uppgift under detta dyk var att hålla superkoll på djupnivån och Bert skulle ansvara för att dyktiden inte överskeds på respektive djupnivå. Dyket avslutades med att vi simmade rakt över Blue Hole. Det kändes som om vi svävade mitt i universum utan några som helst referenser.

Efter dyket gjorde vi det kvarvarande pappersarbetet över en välförtjänt öl på en bar, innan vi fick certifikatet i vår hand.

Lat N 28° 29,47', Long E 34° 30,89'
Idag: +30 °C (86 °F)

Klättringen tog oss tre timmar effektiv tid på knöliga slingrande stenstigar. Om man ville kunde man rida kamel halva vägen men så klena vägrar vi acceptera att vi är. Även om det var jobbigt så var det hela en mysig upplevelse. Det var nämligen fullmåne. Bergen och den slingrande stigen badade i månens silvriga sken som var så skarpt att det bildade tydliga skuggor av både trädkronor och bergskammar.

Ju högre upp vi kom desto kallare blev det. Det gjorde inte något så länge vi höll oss igång, men när vi väl kom upp till toppen var det bara +8 grader och det blåste snålt. Vi hade inte tillräckligt med varma kläder med oss så vi höll på att frysa ihjäl. Vi fick invänta soluppgången i ett av de kombinerade vindsskydden och fiken en bit ner och värma oss med en kopp te.

Precis innan vi nådde toppen tyckte vi oss höra klappret av höga klackar mot stenar. Vi skämtade om saken, men döm om vår förvåning när vi såg denna ryska barbiekvinna stappla runt i strassprydda högklackade sandaler !

När soluppgången närmade sig hyrde vi två kamelstinkande filtar på fiket för att klara kylan och gick ut och satt oss på toppen för att invänta dagens första strålar. Det liknade apberget på skansen, med den enda skillnaden att det bara kryllade av turister.

Sedan skyndade vi oss ner för att inte fastna i rusningstrafiken på stigen. Nerfärden tog oss två timmar. Nu var vi verkligen möra, tre timmar upp, två timmar ner och ingen sömn. Men väl nere passade vi ändå på att ta en titt på den brinnande busken som finns i St Katrines Monastery . När vi två timmar senare kom hem stupade vi i säng och sov hela eftermiddagen.

Lat N 32° 31,10', Long E 36° 28,98'
Idag: +25 °C (77 °F)

Det är fem saker en god muslim ska göra; 1. Be fem gånger om dagen vid soluppgången, lunch, eftermiddag, solnedgång och på natten. 2. Göra en pilgrimsresa till Mekka en gång i livet. 3. Fasta under ramadan månaden. 4. Hjälpa de fattiga. 5. Högt och tydligt mässa ”Ha il Allah Mohammed ar rasul Allah”, fritt översatt ”Det finns ingen gud utom Allah och Mohammed är hans profet.”

Nu när är det bara en vecka kvar av ramadan så vi tyckte det var hög tid för oss att göra en ”ramadan”. Under ramadan får muslimerna inte äta, dricka, röka eller ha sex så länge solen är uppe.

Sagt och gjort. Som de flesta andra muslimer steg vi upp medan det fortfarande var mörkt för att äta frukost och hälla i oss så mycket vätska vi orkade dricka. Därefter gick vi till sängs igen. Muslimerna försöker ta det så lugnt och sova så mycket på dagarna under ramadan, istället är det full fart på kvällarna och nätterna.

Anneli och Catharina sov ända till klockan 11.00. Under tiden var Bert ute och fotograferade ruinerna i Bosra. Han träffade på en muslimsk man som ville att han skulle köpa Coka Cola i hans kiosk. Då svarade Bert ”nej tack, jag gör ramadan”. Gubben blev alldeles till sig och sträckte händerna mot himmelen och sa Allah, Allah och turisten Bert steg ordentligt i graderna i den mannens ögon.

Hungriga och törstiga som sjutton räknade vi timmarna till solnedgången. Det var svårt att tänka på något annat än den sugande hungern och ständiga törsten. Men muslimerna gör ju faktiskt det här varje dag i en hel månad, så för skams skull borde vi kunna stå ut en ynklig liten dag.

Vi lunch åkte de 12 milen till Damaskus. Efter en del letande i den hetsiga Damaskustrafiken hittade vi stället vi skulle bo. Bert var inte speciellt påverkad av fastan, men Annelis mage skrek och Catharina var helt vimsig i huvudet av för låg blodsockerhalt. Anneli fördrev tiden med att lösa Sudoku , men det gick tungt att tänka…

När vi var framme letade Anneli och Bert upp ett Internet café för att fördriva tiden och hitta något annat att tänka på de sista skälvande timmarna av dagens fasta. Catharina gjorde som muslimerna - sov istället.

När klockan började närma sig fem gick vi ut på stan för att hitta någonstans att äta. Vi var mycket stolta och nöjda över att klarat oss igenom vår ramadandag. Det var precis så jobbigt som vi trott. Nu fick vi äntligen både äta och dricka. Det har ju varit +28 grader idag och vi har inte druckit en droppe på hela dagen. Servitörerna på restaurangen var blixtsnabba. De vet att alla som kommer in vid solnedgången är vrålhungriga och vill ha mat bums.

Damaskus som är en hektisk storstad med trafikkaos och folkmyller blir alldeles tom och öde, nästan spöklik vid solnedgången. En förvandlig som tar mindre än 30 minuter. Alla affärer är stängda, ingen trafik, gatorna är folktomma för alla är nämligen hemma fullt upptagna med att äta dagens första måltid. Efter någon timme vaknar storstaden till liv på nytt och allt är som vanligt igen.

Lat N 33° 30,92', Long E 36° 17,98'
Idag: +17 °C (62.6 °F)

Vi har stannat i Damaskus många fler dagar än vi ursprungligen tänkt. Det beror både på att vi gillar Damaskus och att vi dessutom hittade ett billigt och trevligt hotell mitt i smeten som heter Ghazal Hotel. Men efter fem dagar är det hög tid att resa vidare mot Palmyra – en oas som ligger 30 mil från Damaskus. Palmyra är Syriens turistställe nummer ett. I staden finns välbevarade lämningar från en stor och viktig romersk handelsplats.

På väg ut ur Damaskuns hittade vi en SAAB återförsäljare som vi stannade vid för att se om de kunde stå till tjänst med ett nytt luftfilter eftersom vårat är fullt av damm och sand. Tyvärr hade de bara reservdelar till bilar från 1993 och framåt. Men det är inte hela världen, vi får väl borsta av vårat.

På kvällen var vi alla ut för att kolla på månen klockan 22.00 på kvällen. Det är nämligen månen som avgör när ramadan är över. När månen inte längre syns på himmelen är ramadan över. Vi lyckades inte hitta någon måne. Men tydligen fanns den där i alla fall så det blir ytterligare en dag av fasta för muslimerna innan ramadan är över.