Dag för dag: Resealbumet "Dreamtrip" av Treb

Lat N 40° 21,28', Long E 115° 59,46'
Idag: 0 °C (32 °F)

Snacka om mäktigt byggnadsverk ! Kinesiska muren är mer imponerande, längre och slingrigare än vi föreställt oss. Upp och ner mellan kullarna och genom landskapet slingrar den sig - till synes i det oändliga. Muren finns överallt. Känns nästan overkligt att det är en och samma mur vi ser hela tiden.

I morse var vi uppe så pass tidigt att inte ens krims-krams försäljarna hunnit sätta upp sina stånd ännu. Vi ville hinna före turistinvasionen som vi räknade med skulle dyka upp vid niotiden. Det var härligt att få en stund för oss själva på Kinesiska muren - trots snålblåst och isande vindar.

För 2 000 år sedan startade kejsaren Oin Shi Huang bygget av Kinesiska muren, efter att ha enat Kina. Syftet var att skydda Kina mot angripare utifrån. På den här tiden bestod muren endast av jord och lera.

Under Ming dynastin bestämde man sig för att förstärka och klä in den 500 mil långa, sex meter breda och 12 meter höga muren i sten. Det var ett jätteprojekt som tog 100 år att genomföra.

Under de 2 000 år som den funnits, har den aldrig använts som försvarsbarriär. Istället har den fungerat som en slags motorväg för människor och till att transportera varor genom den otillgängliga terrängen.

Sedan barnsben vi ju alla hört skrönan om att Kinesiska muren är synlig från månen. Men så är inte fallet, konstaterade nyligen Chinas första astronaut, när han var däruppe kollade år 2003.

Lat N 47° 55,17', Long E 106° 54,65'
Idag: 10 °C (50 °F)

Idag har vi ätit kungigt, som Chinggis Khaan, med vodka och hela paketet redan till lunch. Vi gjorde en dagsutflykt till Chinggis Khaani Khurec, en turist ger camp strax utanför stan. Chinggis Khaan är fortfarande en stor hjälte i Mongoliet. Restauranger, vodka, öl, hotell – ja allt möjligt renomésnyltar på den gamle blodtörstige erövraren.

På turistcampen har de tagit till vara all rekvisita från inspelningen av filmen om Chinggis Khaan. Även om det känns som att befinna sig i ett mellanting mellan ett museum och en filmkuliss, så ger det trots det en känsla för hur det såg ut när det en gång begav sig. Här finns trävagnar med de traditionella tält som kallas ger som drogs av 20 oxar vardera genom öknen, hjälmar, vapen, möbler och andra transportvagnar som drogs av kameler. När Chinggis Khaan väl dog en fullkomligt naturlig död av ålderdom, sträckte sig hans rike hela vägen från Peking till Kaspiska havet.

Vi fick också tillfälle att titta närmare på hur en ger är byggd. Den består av ett träskellett av tunna ribbor, som hyfsat enkelt kan monteras isär när nomaderna vill byta boplats. Skelettets insida täcks med vackra tyger och dekorationer. Därefter kläs hela skelettet in i flera lager av tjocka, grå, tovade filtar av ull. Utanpå allt detta läggs ett lager av tjock väv, typ kanvas för att skydda ullen från att bli våt. Inomhus har de en kamin som värmekälla. Även kalla vintermånader, när temperaturen kryper ner mot -30°C är det förmodligen varmt och gott inne i en ger.


--------------------------------------------------------------------------------

Lat N 50° 19,44', Long E 106° 29,03'
Idag: 8 °C (46.4 °F)

Ryssland here we come! Fredag den 13:e, undra om det kan vara en lämplig dag att försöka ta sig in i Ryssland?

Ut ur Mongoliet gick som en dans. Innan var lite oroliga över att vi kanske hade kommit in alldeles för lätt i Mongoliet från Kina, och att vi kanske inte hade alla papper som krävdes för exit. Men det visade sig att den oron var helt obefogad. Det tog bra en time att ta sig ut.

Vid gränsen smugglade de jeans så det stod härliga till. Vissa såg ut som Michelin gubbar, klädda i lager på lager av jeans när de gick över gränsen. Andra brydde sig knappt om att gömma dem.

Att ta oss in i Ryssland gick över förväntan. Visserligen tog det tog processen fyra timmar, men tjänstemännen var mycket vänliga och hjälpsamma. Den obligatoriska tredjepartsförsäkringen gick på 960 Skr för två månader. Det var dyrare än väntat, så vi fick växla till oss lite mer rubel för att kunna betala den.

Tack och lov så lät de oss slippa undan den totala genomsökning av bilen, som våra medtrafikanter blev offer för. Förmodligen insåg de att det skulle bli alldeles för jobbigt. Istället pekade bara på några lådor på måfå, för att få en snabbtitt.

När vi står där vid gränsen, dyker”The Cabriolet Challenge” upp, det vill säga 22 cabriole bilar från Holland av varierade märken och ålder som åker ner cabbat från Holland till Singapore - i april månad! Folk tycker att vi är galna. Men i det här fallet ligger vi definitivt i lä. Herregud, det snöar faktiskt till och från i Sibirien och Mongoliet så här års.

Så snart vi var klara med gränsformaliteterna, satte vi av mot närmaste staden Ulan-Ude, som ligger 20 mil norr om gränsen. Vi kände oss både glada och uppspelta av att komma in i Ryssland. Plötsligt kändes allt kul igen. Ryssarna känns glada och trevliga jämfört med de buttra Mongolerna.

Dessutom är ryssland nästan hemma, det är ju bara ett stenkast från Sverige. Visserligen råkar vi befinna oss i andra änden av ryssland - i Sibirien. Men ändå.