Dag för dag: Resealbumet "Dreamtrip" av Treb

Lat N 30° 39,68', Long E 104° 03,52'
Idag: 20 °C (68 °F)

Idag har vi träffat jättesöta pandor. Vi har besökt Chengdu Panda Breeding Research Center. Är man i Kina är Pandor definitivt en av de viktiga sevärdheterna.

Pandor är mycket sällsynta och skygga varelser. Chansen att träffa på dem i vilt tillstånd är i princip obefintlig. Pandor är urgamla varelser som har funnits åtta miljoner år! Men nu finns bara cirka 1 000 pandor kvar i hela världen.

Det är världens största panda center, just nu bor cirka 40 pandor här. Från början var pandorna köttätare. Under årens lopp har de övergått till att bli vegetarianer istället. De sätter i sig enorma mängder bambu , närmare bestämt 20 kilo bambu per dag! Det innebär att de ägnar mellan 10-16 timmar per dag åt att äta. Resterande timmar ägnar de åt sin andra favoritsysselsättning – att sova.

Vi blev förvånade över hur stora de var. Den bild vi båda hade i våra huvuden var pandor var små gulliga björnar man kunde ha i famnen. De är ju riktiga fullstora björnar.

På det här centret finns både den vanliga svart-vita pandan samt en jättesöt röd lite mindre panda som mer liknar en tvättbjörn. Den röda pandan var snäll, så den fick vi klappa.

Eftersom det är väldigt svårt att få pandor att föröka sig i fångenskap, fanns inga nyfödda pandaungar. Men de halvstora pandorna var minst lika söta och roliga när de busade och tumlade runt med varandra i sitt hägn. De är klumpiga som sjutton, rör sig som sumobrottare och har taskig koordination, men är sååå söta.

Lat N 33° 08,95', Long E 107° 19,02'
Idag: 20 °C (68 °F)

Vi hade ju hört så mycket hemskt om trafiken i Kina. Men de breda, fina motorvägarna är nästan tomma. Ingen trafik alls att tala om. Inte ens trafiken i städerna är speciellt intensiv eller rörig. Det är mycket värre i Stockholm. Men det blir väl skillnad i till exempel Peking antar vi.

Bensinen är billig, bara 4.80 Skr per liter. Kina har nämligen en hel del egna oljekällor i nord västra Kina. Men trots det tvingas de numer importera olja från Kazakstan för att försörja sin alltmer växande fordonspark.

Vägtullarna är både många och kostsamma. Vi får räkna med att betala 3.50 Skr extra per mil i Kina i vägtull avgifter. Men eftersom bensinen är så billig blir milkostnaden ändå rimlig, cirka 8, 30 Skr per mil.

Det är svårt att beräkna körtider och avstånd i Kina. Gång på gång blir vi lurade. Ibland är det toppenfina vägar, där det går fort och lätt att köra. Andra gånger är det riktiga kattskitvägar där vi får krypa fram genom byar och sicksacka mellan potthålen. Men på kartan ser vägarna ungefär jämbördiga ut. Men ryktena säger att ju närmare Peking vi kommer, desto bättre blir vägarna.

Vi kom fram till Xian vid femtiden. Typ fyra timmar senare än vi räknat med. Mau Le sprang in på lyxiga Hyatt Regency Hotel för att fråga om vägen till ett ställe där han kunde bo och vi kunde parkera. Då kommer ett tyskt par, Harald och Marion förbi och börjar prat med oss om resan.

Rätt som det var säger Harald, men kan nu tänka er att bo på hotell för en kväll? Ja, visst kan vi tänka oss det, svarar vi, men det här lyxiga stället har vi absolut inte råd att bo på. Näää men, bry er inte om kostanden. Det fixar jag, svarar Harald.

Det visade sig att Harald och Marion har bott på Hyatt Regency Hotel i tre år och samlat på sig en hel bunt bonuspoäng, som de mer än gärna delade med sig till oss av. Så vi tackade, tog emot och fick oss en lyxig natt.

När middagen kom på tal beslöt Harald och Marion att ansluta sig till vårt sällskap. Vi bestämde oss för att äta pizza i hotellets pub. När vi såg prislistan insåg vi att den var i saftigaste laget. Men vaddå, vi kan unna oss det när vi bor på fint hotell alldeles gratis.

Vi hade en jättetrevlig kväll med Harald och Marion. De har bott och arbetat här i snart tre år. Det var superintressant att höra dem berätta om sin upplevelse av Kina och jämföra den med Mau Les egen bild av Kina. Det ledde till mycket intressanta diskussioner.

Så småningom visade det sig till Berts förtjusning, att Harald hade en Chang Yang motorcykel ståendes i garaget. Bert måste självklart provköra den. Så de gav sig ut på en tur.

När det var dags för oss att betala och gå och lägga oss, säger Harald; Nej, nej notan tar vi hand om. Den här kvällen var roligt framförallt för Mau Le. Han hade aldrig bott någonsin bott på ett så flott hotell och aldrig ätit på en så dyr restaurang. Rummet kostade 900 Skr och en flaska Evian vatten 40 Spänn!

Lat N 34° 31,79', Long E 110° 05,73'
Idag: 20 °C (68 °F)

Hua Shan är ett tjusigt bergsområde som ligger 12 mil från Xian. Den högsta toppen heter South Peak och är 2 160 meter. De andra topparna East Peak och West Peak är bara några meter lägre. Här uppe bland molnen ligger flera taoist tempel, detta är nämligen taoisternas mest heliga område i Kina.

Trots att vi tog linbanan halvvägs upp på berget så blev det en svettig klättring. I sex timmar kämpade vi med till synes oändliga trappor uppför berget som bara avlöstes av andra ännu brantare, nästan lodräta passager. Men det var mödan värt. Vi behöver röra på fläsket efter mycket bilåkande de senaste dagarna och utsikten däruppe var fantastisk!

Vi mötte ett helt gäng män på 60-70 år som kånkade upp tunga lass av dryck, mat, souvenirer och annat som ska säljas till turisterna upp i bergen. De stackarna började gå fem på morgonen från dalen. När vi mötte dem på eftermiddagen hade de gjort två tredjedelar av sträckan. För allt detta slit fick de 15 Skr av sin snåle chef. Det är ju bedrövligt!

Vi hade enorm tur med vädret idag. Sol och blå himmel för första gången sedan vi kom in i Kina. Det har varit mulet och ordentligt disigt varenda dag tidigare. Bert klagar över att alla hans bilder blir grå och fula. Förmodligen luftföroreningarna som ställer till det. Här eldas det friskt med kol, och överallt längs vägarna ser vi stora kolkraftverk.

När vi var uppe på högsta toppen satte vi fast ett lås med våra namn på kinesiska inristade på låset och kastade bort nyckeln. Många nygifta gör så som en slags ceremoni för att försäkra sig om att hålla ihop resten av livet. Men man kan också önska sig andra saker som lycka, välgång och hälsa för familjen.

Kineserna är bra på att ta hutlöst betalt för sina turistattraktioner. Linbanan upp och entrén till bergsområdet gick på 250 Skr per person! Men det är inte bara utlänningar de försöker skinna. Kineserna får betala lika mycket. Man undrar ju hur i helsicke de har råd.

Lat N 34° 31,79', Long E 110° 05,73'
Idag: 20 °C (68 °F)

Pingyao är en mysig och mycket välbevarad liten stad i helt gammal Ming dynasti arkitektur. Pingyao är en gammal handelsstad. Här startades också Kinas första bank. Efter sin glansperiod föll Pingyao i fattigdom, pengar saknades för att modernisera staden. Detta är förklaringen till att staden fortfarande ser precis ut som när det begav sig.

Folk här ifrån Shanxi provinsen är kända för sitt utomordentliga affärssinne. Än idag handplockas Kinas finansministrar från just denna region.

Nu har vi lagat punkteringen på höger bakdäck. I flera dagar har vi fått pytsa i luft stup i ett för att det inte ska tömmas helt. Idag hade vi tid att ta tag i saken. En metallpinne samt en spik har båda har hjälpts åt att tömma däcket för oss. Två lappar, en ny ventil och 45 Skr fattigare lämnade vi verkstanden.

Passade också på att och limma ihop vårt trasiga blinkerglas efter bästa förmåga. Det får duga tills vi får tag på ett nytt. Vi vill gärna undvika att behöva beställa ett från Sverige med kurir post.

När vi nu är i Kina ville Catharina absolut prova på traditionell kinesisk medicin – för här är det ju liksom ”på riktigt”. Vi besökte ett litet oansenligt lokalt badhus och tog en dusch för tre kronor. Sedan var det dags för reflexologi massage på fötterna.

Den gamle mannen verkade kunna sina saker. Han kom fram till att Catharina hade problem med matsmältningen och ögonen, för på de punkterna gjorde det extra ont. Refelxologi massage är inte någon mysig avslappningsmassage, utan det gör ont mest hela tiden. Men det är säkert nyttigt som sjutton.

Catharina ville också prova koppning . Vet inte vad det är bra för, men det är i alla fall kul att prova när möjligheten finns. Normalt brukar de elda i kopporna innan de trycker fast dem på ryggen. Den här mannen hade lite modernare utrustning med vakuumpump.

Det slet, sved och brände i skinnet under de cirka tio minuter som kopporna var fästade på ryggen. Kändes ungefär som ”tusen nålar”, fast över hela ryggen. Efteråt hade Catharina stora röda sugkoppsmärken över hela ryggen. Båda dessa behandlingar kostade 35 spänn. Så blir det när man undviker turistfällorna.

Lat N 39° 56,08', Long E 116° 26,29'
Idag: 8 °C (46.4 °F)

Idag var det sommarpalatset tur att få besök av oss. Ett stort fint område med park, vackra hus en sjö, öar och broar som byggdes under Ming dynastin. Detta var kejsarnas sommarpalats.

Allt detta skulle säkert ha gjort sig utomordentligt bra en varm solig dag. Men en dag som denna med bitande kyla, regn och dimma var det inte lika imponerande. Det enda vi ville var att komma in i värmen och slippa bli blöta, så vi stökade över det på en och en halv timme.

Eftersom vi nu är i Peking ville vi äta Peking anka. Vi fick in en liten meny av rätter och såser tillredda av ankans kött, skinn och ben. Men vi tyckte det var både fett och smaklöst. Trots att vi valt en restaurang med Peking anka som specialitet, där gästerna var uteslutande pekingbor. Det här var ingen höjdardag. Skitväder, vi fryser, det regnar och maten är äcklig.

Lat N 39° 56,08', Long E 116° 26,29'
Idag: 18 °C (64.4 °F)
69250 km

På mornarna ser vi ofta personalen på till exempel hotell och restauranger uppställda med militärisk precision för att ta emot dagens förhållningsorder. På vissa ställen går de till och med så långt att det hela avslutas med ett kortare motionspass .

Catharina har köpt ett kalligrafi set med penslar, svart bläck, en signaturstämpel och röd stämpelfärg för att kunna testa detta hemma. Men det lär ju ta sin tid att få till det – om hon någonsin lyckas med det. Så idag gick vi till ett proffs för att få våra namn och lite annat nedtecknat. Det ser ju så läckert ut när de skriver och det går ju så snabbt.

Idag lämnade vi också Peking för att åka tio mil norrut till Badaling. Planen var att besöka Kinesiska muren imorgon bitti. När vi kom fram var det redan mörkt. Men rätt som det var slog de på kvällsbelysningen. Bert blev helt lyrisk. Rusade ut med kameran i högsta hugg för att ta lite snygga kvällsbilder. Vilken bonus!