Dag för dag: Resealbumet "Burma.......here we come." av Gubbar_pa_drift

Tågresan ut till Don Muang tog ungefär en timme och var trevlig. Lite roligt folk att surra med. Väl framme vid flygplatsen tog det heller inte alltför lång tid innan vi passerat incheckning, säkerhets- och passkontroller. Efter en öl i baren blev det sedan snart dags att gå ombord för det lite drygt timslånga skuttet från Bangkok till Rangoon. Växlade till oss en hel del Kyat, det går 145 på en svensk krona, och fick tag i en tax i som tog oss till vårt hotell. Väl installerade så kände vi oss lite hungriga, men hotellrestaurangen var stängd för kvällen. Inga problem då det strax utanför fanns några gatuförsäljare som brassade käk. Fick oss varsin rågad tallrik som vi kunde skölja ned med en burmesisk pilsner.

Lite för varmt på rummet för att använda de tjocka täcken som täckte sängarna så nattsömnen var väl inte kanon. Frukosten var dessutom redan bortplockade när vi masade oss ned, så vi valde att tämligen direkt hoppa på en buss ned till citykärnan. Väl där så letade vi på en lite flottare restaurang för en måltid. Begav oss sedan ut på upptäcktsfärd i byn. Stadskärnan är inte så särdeles stor och det mesta av betydelse där hann vi nog med under dagen. I centrum finns ett tvåtusenårigt tempel, Sule Paya, som har blivit centrum i en stor cirkulationsplats. Vi var även och tittade på ett annat tempelområde där man hade något hundratal sköldpaddor i varierande storlek. Hann också med ett besök på den i alla städer obligatoriska maknaden, som saluförde det vanliga krimskramset. Temperaturen håller sig kring 35 grader, så ett stopp då och då för att hålla vätskebalansen behövs verkligen. På hemvägen tog vi oss en promenad förbi ytterligare ett tempel som inrymmer en jättestupa. Vi kom dock lite fel och hamnade hos granntemplet som hade en i nästan samma storlek. När vi väl insett det misstaget så var det dock dags att dra hemåt och vi fick tag i en bulle som tog oss tillbaka. Sträckan var inte särskilt lång, men trafiken intensiv, så det tog ett bra tag. Fick bli gatumat ikväll också.

/Conny

Termometern visar 37 grader och solen gassar på. Sånt stoppar dock inte oss utan vi knallar runt i staden för att se vad som finns att se. Idag har vi varit ned på staden en vända och flanerat runt lite grann. Passade på att leta oss fram till ett bageri som vi hittade igår för en kaffe och en sockerkaka toppad med någon slags duriankräm. Tog en buss hemåt och hoppade av ungefär halvvägs för att leta oss fram till ytterligare ett par Payor. Den ena innehöll en magnifik sittande Buddha med ett fantastiskt snidat bakstycke i jätteformat. Femton meter högt är konstverket. På det andra stället finns, vad som räknas som världens längsta ligggande Buddha. Sextiofem meter lång och närmare arton meter hög ligger statyn där och den här är lite mer fotogenisk än den i Bangkok.

Det är skollov här i Burma och alla barnen har några månaders sommarlov. Naturligtvis passar en del familjer på att ta ledigt och att åka iväg för att hälsa på släkt och vänner. Detta gör att det kan bli lite svårt med transporter, så vi gick till en resebyrå igår och bokade in oss på ett par bussresor och någon båtresa den närmaste veckan. Skönt att ha sådant klart några dagar framöver. Passade också igår kväll på att boka in oss på lite hotell för dagarna ifråga.

Nu är vi tillbaka till vårt hotell. Klockan är drygt sex på kvällen och om en timme jagar vi reda på en taxi för att ta oss till bussen som vi ska fara med till Bagan. Kommer fram någon gång tidig förmiddag i morgon.

/Conny

Nu har vi spenderat ett par dagar i Baganområdet som formligen översvämmas av gamla tempel. Området är ca. 20-30 kvadratkilometer stort och innehåller tusentals tempel, pagodor, payaor och zedis. Stora och små. Riktigt varför de är så många har vi inte fått kläm på, men Bagan har vid flera tillfällen genom årtusenden fungerat som huvudstad.

Området består egentligen av tre olika städer samt landskapet runt omkring. Vi bor i Nyang U där de flesta hotellen finns. Sedan finns den nuvarande staden Bagan, som i sin tur är flyttad från Old Bagan som är den gamla huvudstaden. Där finns en ganska stor anhopning av templen och det var anledningen till att myndigheterna bestämde sig för att flytta befolkningen därifrån på 90-talet.

Vi anlände på eftermiddagen igår och tog oss en promenad in till staden för för att äta och kolla in den. Villade bort oss och hamnade helt åt fel håll på hemvägen som därför tog väldigt lång tid.

Idag hyrde vi en batteridriven skoter och körde runt för att lite närmare kolla in en del av den stora ansamligen tempel som finns att beskåda. De allra minsta är tomma och en del av de lite större är också kompakta, men väldigt många av dem innehåller en eller flera Buddhastatyer. I de allra största har du en staty i varje väderstreck. En del av stuporna finns det också trappor på och någon staty högre upp. Dessa är perfekta för att klättra upp på och ta bilder av det omgivande landskapet. Eller av soluppgång-nedgång.

Idag hittade vi utan problem överallt dit vi skulle tack vare eminent kartläsning av co-driver Karlsson. Batteriet i vår skoter räckte också precis för att ta oss hem så det var bara att sätta på laddning ett par timmar så vi kunde ta oss ned på stan för lite krubb framåt kvällen. Tidig sådan för den delen då vi ska upp i ottan för avfärd mot Mandalay.

/Conny

Vi var uppe i ottan igår morse för att hinna med båten till Mandalay. Klockan halv sex på morgonen lättade vår passagerarbåt från hamnen i Nyaung U och stävade iväg på en irrande färd förbi alla sandbankar som ligger och lurar i det mörkbruna vatten som utgör floden Irrawaddy. Då och då fick någon matros ställa sig längst fram i fören med en lång bambustång för att mäta djupet under oss. Båten var ganska stor och skulle med lätthet kunna hysa ett par hundra passagerare, men vi var nog inte mer än ett drygt tiotal som var villiga att betala de 40 dollar som resan kostade. Vi gillar dock att färdas på vatten så för oss var det värt priset. Något som slår en när man åker runt lite grann i landet är hur torrt det är. Visserligen är det torrperiod nu, men Burma är verkligen torrt. Särskilt tydligt blir det här vid floden då Irrawaddy släpar med sig massvis av sand och deponerar på sin väg. Sandstränderna kan ibland sträcka sig flera hundra meter inåt från flodfåran för att någon kort bit längre bort bestå av ett flera meter tjockt lager av deponerat sand i flera lager.

Vartefter skutan puttrade på så passerade vi då och då små odlingar av olika grönsaker och en hel del små byar. Vid ett tillfälle såg vi ett antal mindre båtar som höll på att lastas fulla med tegelstenar från en liten fabrik.

Nåväl, dryga tretton timmar senare anlände vi slutligen till Mandalay. Väl installerade på ett av de bättre hotellen vi hamnat på under våra resor, så traskade vi ut i sommarkvällen (inte lika ljust som i Sverige dock) för att fylla på reskassan vid en bankomat. Hittade också en lokal restaurang som försåg oss med varsin ordentlig portion stekta nudlar med kyckling.

Efter en natts riktigt god sömn och en god frukost så kände vi oss redo för att ge oss i kast med Mandalay och dess stökiga gator. En lapplisa från Stockholms innerstad skulle förmodligen gråta floder när hon (han) såg det kaos som försigår på trottoarer gator och gatuhörn. Det är inte nog med alla dessa försäljare som ockuperar trottoarna, där de inte finns passar folk på att parkera sina motorcyklar i flertalet led. Ofta då även i några led rätt ut i gatan. Naturligtvis ställer sig då dessutom någon bilist utanför hela högen vilket fullkomligt täpper till gatan i den färdriktningen. Vi fotgängare som ska passera röran går naturligtvis då mitt i vägen vilket självklart försvårar ytterligare för trafiken att flyta på.

Gatorna i den centrala delen av staden är av de förra brittiska kolonisatörerna lagda i ett rutnät med ett antal breda raka gator åt alla de fyra väderstrecken, med mindre gränder insprängda. Dessa breda gator är precis som i New York och del andra städer namngivna med nummer, vilket borde göra det lätt att hitta. Tyvärr har man slarvat med märkningen av gatorna, så resultatet har inte blivit så bra. Men vi ägnade merparten av dagen åt att traska runt och bekanta oss med byn.

Även Burma har ett förflutet som gammalt kungadöme och just här i Mandalay finns ett palats från den tiden inneslutet bakom en jättemur som sträcker sig mäktiga sex kilometer lång i en rektangel och omsluten av en dryga 70 meter bred vallgrav. Vi tog ett varv runt komplexet, men struntade i att gå in och letade på en restaurang i närheten istället. Mätta och belåtna återvände vi senare till hotellet.

/Conny