Dag för dag: Resealbumet "Bilsemester genom Frankrike, Italien och Kroatien" av Insaneape

Idag är sista dagen i Nice och Frankrike. Vi kan gladeligen lägga undan franskalexikonet medan jag plockar fram det italienska lexikonet. Vi hade inget särskilt planerat för dagen. Sambon tänkte handla lite i några butiker och kanske gå en liten kortis och kolla några butiker i gamla stan. Ett dopp i havet stod även med på att-göra listan.

Det var dock ganska blåsigt idag så vi skippade badandet. Vi gick ner och satte på stranden ett tag och kollade på de som vågade hoppa i. Vågorna stod högt och gick långt upp på stranden.

Då det var sista kvällen i Nice så försökte vi hitta en av de mer lokala restaurangerna. Det visade sig dock inte vara helt lätt då den ena restaurangen verkade vara spårlöst försvunnen. Det var en byggnad som var under renovering som jag misstänker brukade vara restaurangen. Den andra restaurangen var givetvis stängd då det var måndag.

Vi avslutade kvällen på en av de mer turistkända restaurangerna La Lodge. Under dessa kvällar har vi ständigt gått och letat efter Buillabaise som skall vara en medelhavsfavorit. Dock har vi endast sett ett par restauranger som erbjuder denna rätt. Kanske går det att hitta under morgondagen i Genova i Italien.

Adjö Nice. Det var varit mycket trevligt.

Idag tog vi tåget från Nice till Genova i Italien. Tåget gick en spännande rutt precis brevid medelhavet och man kunde se stad efter stad med stränder och odlingar. Vi passerade säkert genom 15 tunnlar innan vi var framme i Genova.
På agendan för eftermiddagen stod ett besök på Genova Akvarium - Europas största akvarium.

Vi kom fram till Genova ungefär en halvtimme försenat med tåget. Vi tog en taxi till vårat hotell som låg ute på en pir, granne med själva akvariumet. Vi checkade in på vårat rum och njöt lite av våran "balkong" som stack ut över småhamnen med segelbåtar och vatten bara några meter under oss.

Efter lite slappande på rummet så gick vi ut för att besöka akvariumet. Akvariumet ligger på en egen pir bredvid våran i hamnen. På vägen dit passerar man ett gammalt piratskepp som användes under inspelningen av R. Polanskis film "Pirates" från 80-talet. Min sambo var extra lyrisk då hon kunde minnas ha sett skeppet under inspelningen av filmen när hon var runt 6-7 år.

Sjäva akvariumet var väldigt häftigt med stora "tanker" innehållandes hajar, delfiner och andra stora fiskar. Det tog ungefär 2 timmar att passera igenom hela byggnaden, och då hoppade vi över några aktiviteter. Det fanns en hel massa olika roliga fiskar men det saknades lite som jag förväntat mig se, t ex bläckfiskar .

Efter besöket så gick vi ut på stan för att leta upp Avis kontor där hyrbilen skulle komma hämtas under morgondagen. Det visade sig att gamla staden var mycket trevlig med små gränder och stora gamla byggnader. Vi stannade till på en pizzeria och åt sjukt god pizza.
Vi diskuterade lite hur vi skulle köra för morgondagen men kom fram till att vi måste åka lite motorväg för att tjäna in tid.

Denna onsdag var det inte mycket som stämde med planen...

Det hela började med att vi njöt av underbar frukostbuffé på vårat hotell. De erbjöd uteservering bland småbåtar och fiskstim. Jag fick äntligen njuta av gott morgonkaffe. Varken fransmännen eller engelsmännen verkar kunna fixa detta...
Efter buffen så bestämde vi oss för att ta en taxi till Avis kontor i staden och hämta bilen runt kl 11. Efter förseningarna med bilkörningen i frankrike så kände jag på mig att jag hade en 6-timmars körning framför mig så jag ville komma iväg så fort som möjligt. Min sambo hade önskemål om att vi skulle köra en bit längs kusten och stanna i Sestri Leoni innan vi for upp norr mot Garda men jag avböjde denna förfrågan då jag hellre bara vill köra rakt upp och ta några stopp på vägen istället.

Våran taxi tog oss till Avis kontor där sambon parkerade sig utanför kontoret med våra väskor medan jag gick in för att hämta kontraktet och nycklarna. Killen inne verkade lite stressad och han förklarade att de inte hade en bil i klass C som jag hade beställt. De skulle få in två bilar under dagen, en kl 12 och en kl 14. Jag ville ju gärna inte vänta på detta så jag försökte deala till mig en annan bil. De hade några bilar av klassen över men då fick vi lägga till pengar och det tillåter inte riktigt budgeten för resan.
- Okej, vi kommer tillbaka kl 12. Sa jag och sedan satte vi oss utanför kontoret för att lösa ett korsord tills dess att bilen kommit in. Efter fem minuter kom killen ut och förklarade att det inte kommer någon bil kl 12 utan bara kl 14. Jag gick in och diskuterade det hela och det fungerar tydligen som så att bilar som körs enkelriktat, dvs skall lämnas på annan plats, får man från flygplatserna. De är de som har störst utbud av bilar. De levererar då bilar till de andra kontoren när en sådan beställning gjorts. Han erbjöd en bil i en klass under våran beställda och jag tog den i ren desperation för att få komma iväg. Bilen - en Fiat 500 - stod parkerad utanför kontoret. Det var några repor i bilen som vi upptäckte och kille skrev ned en rapport som vi fick med i kontraktet. Sedan tog vi nyckeln och hoppade i bilen. Bilen blev snabbt fylld med alla väskor och kassar vi hade med oss. Givetvis fanns ingen AC i bilen så det blev att köra med rutorna nere.

Vi ställde in gpsen och for via motorväg mot Milan. efter 4 minuters körning så visade det sig att de höll på med vägarbete på just den vägen så vi blev omdirigerade på motorväg österut. Denna väg tog oss mot Sestri som sambon ville besöka så det fick bli ett stopp där så att hon kunde få doppa tårna i havet en sista gång innan Kroatien.

Sedan blev det en non-stop körning genom ett 30-tal tunnlar och broar upp genom Italien fram till Gardasjön. Resan upp från Genova tog kanske 3 timmar på motorväg och själva körningen var skön på bra vägar i underbar miljö.

Framme vid Gardasjön så möttes vi först av en härlig utsikt av sjön med en av de många strandstäderna framför oss. Vi körde kuststräckan i ungefär en kvart innan vi stannade till för varsin glass och ett bankomatuttag. Vi fortsatte uppåt. Jag började fundera på hur de här dagarna vid Gardasjön skulle utspela sig, då man fick en väldigt "turistig" känsla över stället. Vi fortsatte norrut längs med strandkanten och passerade ett gäng tunnlar. Vissa tunnlar hade inte ens belysning i sig men små gluggar i en väggen som ledde in solljuset. Efter några korta tunnlar så kom vi fram till en riktigt lång rackare.
Likt en flämtande hund pustade vinden regelbundet mellan de passerande öppningarna i den högra tunnelväggen. Solljus glimtade in på ett pulserande vis medan vi passerade den långa tunneln.
Gpsen tappade signalen precis lagom till vi kom ut ur tunneln och passerade en avfart upp mot berget. Signalen kom tillbaka och givetvis var det dags för en u-sväng. Gpsen räknade om lite snabbt och tipsade om att fortsätta köra norrut men jag bestämde mig för att vända och följa den ursprungliga planen. Dum idé visade det sig vara...

Vägen inledde med extremt kraftiga serpentinvägar uppför berget i vad som kändes som en evighet. Plötsligt var vi högst uppe på berget och seglade ner längs kanten mellan vindruvesfält och betesmarker. Jag tittade på gpsen som indikerade att det var 30 minuter kvar till vi var framme vid målet. Kan detta verkligen stämma? Jag började tvivla på vårat resmål, men ifrån de recensioner jag läst så skulle hotellet vara värt resan upp för berget. Sambon höll sig lugn, men även hon började undra över vart vi var på väg.
Plötsligt så skulle vi upp på serpentinvägar för att sedan ta oss ned igen. 20 minuter senare var det 20 minuter till målet. Vi for genom täta skogar på berget och vi började fundera över om hotellet låg mitt i skogen. Det var svårt att förstå hur hotellet låg ifrån beskrivningen men jag var rätt säker på att vi skulle ha någon sorts utsikt över sjön.

Efter kanske 15 minuter av täta och mörka skogsvägar kom vi fram till vad man direkt kunde känna var civilisation. Vi passerade först en liten minimarket och därefter en krog. På högra sidan växte olivträd och viss bebyggelse var påbörjad för några hus. Vi fortsatte ner på vägen genom byn och kom till en kyrka när vi äntligen kunde se våran destination på gps:ens karta. En liten väg ner mot en villa på hörnet av berget och vi var framme.
Villa Selene, skyltades tydligen vid infarten.

Vi parkerade och släpade med oss väskorna in. Vi möttes snabbt av en kvinna som sköter hela grejen. Hon hade uppfattat oss som tyskar och pratade på i snabb takt på tyska. När hon upptäckte att vi inte förstod så blev hon lite förskräckt. Hennes engelska var dock över godkänd nivå. Tydligen så är Tremosine en stor semesterort för tyskar, vilket vi fick smaka på senare. Hon gav oss nyckeln till rummet och hjälpte oss upp med bagage till vårat rum på andra våningen.
Vi klev in på rummet och det första man föll för var den otroliga utsikten över norra delen av Gardasjön rakt ut från våran balkong. Vi vände våra tvivel till lycka och började våran gästperiod med några minuter på balkongen. Därefter gick vi ut för att utforska den lilla minimarket butik vi såg på vägen in.

Butiken hade priser som verkade omöjliga med tanke på vad vi sett på resan. En 50 cl flaska dryck i form av juice eller läsk kostade 0,57 euro. En 50 cl Pago kostade 1,5 euro. Vi köpte på oss jordgubbar, läsk, kex och nektariner. Därefter så upptäckte vi vinhyllan i andra sidan av butiken. En flaska rött Chianti för 4 euro - en sådan tar vi!
På vägen hem stannade vi till vid krogen och tog varsin öl med lokalbefolkningen. 2 euro för en öl - två sådana tar vi!

Tillbaka på hotellet så fick vi tips om restauranger, badställen och olika sevärdheter via 5 olika kartor. Det ingick även gratis cykelhyra under vistelsen så vi tog varsin mountainbike och for iväg mot ett av de närmsta restaurangerna. Lite senare så var det full rulle hem på cykeln över berget. Vi avslöt kvällen på balkongen när det mörknat och fullmånen sken över sjön. Längs med hela kusten så var det tänt med ljus i olika färger och väldigt långt borta hördes musik. Det var tyst och underbart. Dessa 5 dagar i Tremosine kommer helt klart att fokuseras på avkoppling. Inget annat är möjligt här uppe på berget.

Idag började dagen lite tråkigt med att min sambo kände sig krasslig. Troligtvis så var det luftkonditioneringen som fläktat på henne, men det kan även vara det att vi var tvungna att köra 3 timmar i 130 km/h med rutorna nedvevade i bilen.
Vi bestämde oss för att undvika längre promenader och bad och valde istället att göra en utflykt med bilen.
Efter att vi fått kartorna av hotellvärden så visade det sig att vi hade kört en enorm omväg när vi körde uppför berget. Hade vi kört vidare och kört upp via den norra biten så hade bilturen varit 10 minuter istället för 50 minuter.
Vi körde ner denna nya väg vi precis fått vetelse om och fick passera vad som kändes som regnskog och slutligen naturliga grottor. Ja, det var alltså tunnlar genom berget som var naturligt ihåliga. Det var som att köra i en grotta. Inga lampor här inte...

När vi kom ner till kusten körde vi norr till Varone där vi besökte ett 80 meter fallande vattenfall som passerar inne i berget. Genom trappor och broar som byggts i bergets gångar kunde man besöka vattenfallet på botten samt på 40 meters höjd. Det hela var riktigt häftigt. Inne i berget så var det som en storm av vatten. Vatten for överallt och det sprejades vatten uppför grottväggarna. Det var kallt och blött men mycket intressant att vara med om. Vattenfallet lät som ett jumbojet inne i de ekande tunnlarna i berget.

Därefter så tog vi oss an en mastodontkörning över berget till sjön Iseo. Körningen som jag beräknat till en timme, tog nästan tre timmar. Vi fick dock se helt otrolig miljö när vi passerade ner via djupa dalar med stora skrämmande berg, genom serpentinvägar som passerade över forsande flod och även ett vattenfall på vägen.
Iseosjön är känd för den "ö" som är en bit av berg som sticker upp mitt i sjön. Här kan man åka ut för att cykla eller vandra och det serveras färsk fisk som de fångat på morgonen utanför ön.
Vi kom fram och parkerade våran bil. Vi tog därefter varsin glass, cola och macka på ett café i hamnen.
Vi beskådade hur den reguljära färjan i sjön passerade in i hamnen några gånger och beslöt oss för att ta en tur ut på vattnet.
Vi köpte två biljetter och åkte med färjan ut till den lilla ön i sjön. Här hade vi en kort paus för en promenad i öns fiskeby innan vi gick tillbaka och tog färjan åter till staden Iseo och våran parkerade hyrbil.
I hyrbilen så tog vi nu en ny rutt hem via motorvägen, vilket sparade oss 2 timmars körning. Vi siktade in oss på en av de rekommenderade restaurangerna i grannbyn vid Gardasjön och njöt där av grillad aborre samt en tonfisksallad. Efter det tog vi en promenad via byns strandmarknad och fick lov att lyssna på lite livemusik.

Körningen hem till berget i totalt mörker var lite småläskig men visade sig vara problemlös. Det kändes lite skumt att göra genom "naturgrottan" hem. Nästan som att råka köra in i Läderlappens garage eller så...

Nu är vi hemma och åter på balkongen. Det kommer bli svårt att lämna detta ställe känner vi redan. Precis som Pezenas så kommer detta ställe vara något vi gärna återvänder till.

Idag så sov jag till kl 10 medan sambon var uppe långt innan och njöt på balkongen. Vi gick ner och fyllde i oss frukost ifrån den underbara buffén. Varje morgon så går värden runt och frågar om man vill ha ägg. Jag trodde att det handlade om ett kokt ägg men man kan få precis vad man vill ha. Omelett eller äggröra är inga problem. Jag har tagit äggröra med tomater två morgnar nu och det är ljuvligt gott. De lagar till den direkt och kommer ut med den till ens bord på terassen.

Vi for sedan iväg söder ut mot något som kallas "Il Vittoriale degli Italiani" och betyder "den segrande italienaren" eller något liknande. Det är en man, även kallad poet, vid namn d'Annunzio som efter andra världskriget samlade en massa krigsprylar i sin enorma trädgård här vid Gardasjön. Det är inga vanliga saker han har samlat här. T ex hittar man ett 173 meter långt krigsfartyg mitt i trädgården.

Efter besöket i trädgården så skulle vi åka till en av de finare stränderna och bada. Givetvis upptäckte jag direkt att jag glömt badkläder hemma på rummet. Vi fick till att ta en extra 30-minuters tur uppför och nerför berget.

Min sambo vågade inte bada så länge med sin snuva men vattnet var underbart skönt. Det varmaste jag någonsin badat i utanför en pool.

På kvällen så besökte vi hotellets högsta rekommenderade restaurang för just fisk. Restaurangen ligger en bit ner på berget mitt i en kurva i skogen. När vi kom dit var vi först lite fundersamma på om det var rätt restaurang. Restaurangen är en pizzeria, vilket våran värd nämnde, och hade bara ett fåtal rätter som var fisk.
Vi beställde varsin grillad fisk och sambon tog pommes frites till sin och jag en tomat & mozarella sallad. Till förrätt beställde jag en oxfilécarpaccio med parmesanost och sambon tog en liknande rätt med parmaskinka.

Vi fick in våra förrätter. Nu skojar jag inte - det var typ 300g kött på varje tallrik. Det kändes som ett skämt men carpaccion var 10 gånger mer mat än vad jag tidigare sett på en sådan rätt. Dessutom så var det massvis med parmesanskivor över hela tallriken.
Min sambos tallrik med parmaskinka var lika stor den. Hemma hade bara köttet till dessa rätter kostat mer i en butik än själva förrätten på restaurangen.

Jag gjorde mitt bästa men fick bara i mig 2/3 av förrätten medan sambon lyckades ta sig igenom en stor del av sin förrätt. Vid denna stund var vi egentligen mätta och belåtna.
Då kom salladen och pommes frites. Båda rätterna såg ut att vara till 2 personer per rätt.
Strax därefter så kom fisken. Fisken, som serveras helgrillad och "öppnad" var extremt god. Sambon tog forell vilket tydligen inte var i hennes smak medan jag testade deras större fisk som jag inte vet riktigt vad det var. Liknande en aborre...
Jag lyckades få i mig hela fisken men detta var de största portionerna jag någonsin sett. Vi tog oss därefter hem och sov sedan väldigt gott.

Idag, efter 2 veckor på resande fot, kom äntligen en molnig dag. Det är underbart med skinande sol och blå himmel men efter två veckor i ständiga 30+ grader så är det skönt med lite dåligt väder någon dag.

Vi vaknade och vandrade ut på balkongen där vi fick skåda tre stora rovfåglar som seglade runt i cirklar över gardasjön.
Vi funderade lite på hur vi skulle spendera de två sista dagarna här i Tremosine.

Idag blev det en liten utflykt på östra delen av sjön i hopp om att hitta någon kanotuthyrning och paddla lite på sjön.
Vi chansade på att åka över till andra sidan av sjön vilket var ett smart drag. Vi kom bara någon mil innan vi stötte på trampbåtar i vattnet. Vi stannade till i Riva där vi hyrde en trampbåt för en timma och paddlade ut på vattnet. Vi hann knappt ut ur hamnen innan min sambo skrämdes upp av åska som kom från norra bergen. Framför och över oss hade vi dock sol, om något molnigt.
Efter våran tur så vandrade vi runt i den lilla staden Riva och upptäckte här en helt underbar lite strand.

Vi for vidare ner på östra strandkanten av Gardasjön och hamnade i Malcesine där vi njöt av varsin glass. Kvällens rekommenderade restaurang låg i denna stad så vi bestämde oss för att hitta på någon enkel aktivitet innan kvällens middag.
Jag hade lite önskemål om att åka upp med linbanan som går till bergets topp på dryga 2000 meters höjd.
Dessvärre så hann vi inte med sista turen så vi åkte söder ut och njöt av kusten istället.

Senare mot kvällen var vi tillbaka i Malcesine och fick uppleva härlig middag på en Spaghetteria och sedan lite underhållning tack vare en Pavarottihyllning på en av båtarna i hamnen.