Dag för dag: Resealbumet "Azorerna - från hästryggen" av Bejjan888

Copyright © Bejjan888™

[Sista riddagen här på Azorerna] och vilken dag! Det spåddes bli bra väder och att få rida hela dagen på min favorithäst Corante skulle bli toppen. Men först ridlektion för Rodrigo.

http://www.reseguiden.se/bilder/515999

Eftersom jag skulle rida lektion själv, åt jag frukost före de andra, redan klockan 08.00. Jag var sedan nere vid stallet redo för min ridlektion vid 09.00. Jag skulle få rida Olé, en Arab/Lusitano-valack som var högt utbildad inom dressyren. Han var smäcker och elegant. Man kände sig verkligen privilegierad att få rida en sådan erfaren dressyrhäst. Och att få träna för Rodrigo Ferreira som inte bara såg bra ut, utan även hade ett väldigt fint leende. Det gick från öra till öra och man kunde inte låta bli att le tillbaka. Man blev verkligen på gott humör när man såg honom.

http://www.reseguiden.se/bilder/516000

Så efter att ha spenderat 45 minuter i gårdens lilla ridhus (skulle tippa på att det var 15x30 meter bara) och ridit för Rodrigo var jag helt slutkörd. Inte bara för att jag inte ridit dressyrpass på länge, utan också för att arenan var så pass liten. Ni kan ju tänka er slutor i galopp på diagonalen, det blev ganska tvära slutor och sedan få in galoppombyte på det också… ja, man kände ju verkligen att man hade något som kallades för magmuskler efter ridpasset om jag säger så ;)

http://www.reseguiden.se/bilder/516001

Så strax efter klockan 10.00 samlades vi alla för en heldagstur med Rodrigo. Jag fick rida min favorithäst Corante. Alla våra hästar lastades in i lastbilen och alla ryttare åkte i bil till Relva, där dagens ridtur började.

http://www.reseguiden.se/bilder/516002
http://www.reseguiden.se/bilder/516003
http://www.reseguiden.se/bilder/516004
http://www.reseguiden.se/bilder/516005

Hela ridturen gick i princip längs havskusten hela tiden. Ibland red vi längs asfalterade vägar, men för det mesta längs ensliga grusvägar där vi kunde trava och galoppera ganska friskt. Strax innan lunch så dök det upp en åsna med föl. Med tanke på att det senaste mötet med en åsna, under en ridtur, inte blev någon positiv upplevelse så blev jag lite smått nervös denna gång (läs mer om ”the Killer Donkey” i bloggen från Katalonien). Men det hände ingen denna gång som tur var. Men Corante var väldigt intresserad och började piaffera (eller det var nog mer en blandning piaff/passage) och spetsade öronen och ville hälsa.

Lunchen serverades i en restaurang. Hästarna fick vi lämna på bakgården, där vi band fast dem och gav dem mat. Restaurangen låg intill havet och det var verkligen varmt där vi satt eftersom solen sken in. Efter lunch hade man sådär lagom matkoma och när man satte sig på hästryggen igen kände man som en uppstoppad korv. Men man kom snabbt in i tempot igen och det blev mer trav och galopp på eftermiddagen.

http://www.reseguiden.se/bilder/516006
http://www.reseguiden.se/bilder/516007

Vi passerade byar med övergivna hus blandat med lyxvillor. Kontrasterna var stora.

http://www.reseguiden.se/bilder/516008
http://www.reseguiden.se/bilder/516009

Solen började så sakta gå neråt på horisonten och det blev dunklare. Innan det blev mörkt kom vi fram till Várzea där lastbilen väntade och vi lastade in hästarna igen. Härifrån tog det sedan ungefär en timme i bil tillbaka till Quinta da Terça. Kvällens middag serverades vid 19.30 och det var min sista middag på gården för denna gång. Lite tråkigt, men ändå skönt med hemresa i morgon. Hade ju hört att det varit snökaos hemma i Sverige medan jag varit borta, så jag ville hem och se det med egna ögon. Först serverades det en spenatsoppa följt av en Filé Mignon och avslutningsvis en Citron Tarté. Kvällen blev inte särskilt sen för mig eftersom jag var tvungen att gå upp väldigt tidigt i morgon.

Copyright © Bejjan888™

[Upp tidigt var det, ja.] Närmare bestämt kl. 03.30. Christina, som vanligtvis går upp tidigt på morgonen, var den som ställde i ordning frukosten åt mig, klockan 04.30. Och varför i hela fridens namn välja att flyga så tidigt? Jo, så här års finns endast ett fåtal flighter att välja på och om jag inte ville spendera en natt till i Lissabon var detta det enda alternativet. Vid 05.00 skjutsade Christina mig till João Paulo II Airport och det var inte många själar ute. Varken på vägarna eller på flygplatsen. Inne i terminalen fanns det dock gott om resenärer. Det visade sig att det avgick två flighter tidigt på morgonen, en med TAP (som jag skulle flyga med) och en med Ryan Air. Flighten med Ryan Air avgick 06.30 och den avgången var nog fullsatt. Det var hur mycket folk som helst som gick ombord på det planet.

Min flight avgick klockan 07.00 och det var nog inte mer än 30 personer.

http://www.reseguiden.se/bilder/516010
http://www.reseguiden.se/bilder/516011

Efter dryga två timmar var jag på åter på Lissabon Portela Flygplats och hade nu tid till att äta något i lugn och ro innan planet mot Stockholm-Arlanda Flygplats skulle avgå kl. 12.50. Flighten till Stockholm var däremot fullsatt till sista plats. Lite besviken klev jag av planet på Stockholm-Arlanda Flygplats och såg att allt snökaos mer eller mindre verkat ha tinat bort. Och på vägen från transferbussen till bilen så regnade det. Yaaay!! Eller inte… snöslask, grått och trist.

Men ännu en fantastisk ridsemester! Azorerna är ett fantastiskt resmål och att få se det från hästryggen var underbart. Hästarna som jag ridit under veckan har varit väl omhändertagna och i god kondition. Mycket bra boende på Quinta da Terça och man var verkligen en i familjen från första stund man satte foten på gården. Fantastisk mat och man har verkligen inte behövt vara hungrig en enda stund. Reser jag tillbaka till Azorerna och det inte blir ridning, kan jag nog mycket väl tänka mig att vandra istället. Naturen är helt fantastisk!